Datorhallar

Det byggs datorhallar för AI i en takt som saknar motstycke. Teknikbolag, stater och investerare lägger tillsammans enorma summor på byggnader, elanslutningar, kylsystem och framför allt på de processorer som ska träna och köra morgondagens AI-tjänster. Få andra projekt i mänsklighetens historia har dragit till sig så mycket kapital på så kort tid.

I vår tidning Superintelligens har skribenten Gunnar Eklöf gått igenom vad som faktiskt krävs för att bygga en AI-datahall – från första samtalet med nätägaren till frågan om någon kommer att vilja betala för beräkningskraften. Reportaget är en av de mest genomarbetade texterna vi sett om ämnet. Här ger vi en kort introduktion, och du kan läsa hela reportaget i Superintelligens.

Det första en AI-datahall behöver är inte ett parti grafikprocessorer, utan ett trovärdigt besked om när elektriciteten kan komma fram. En färdig byggnad utan nätanslutning är ingen beräkningsfabrik – den är, som Superintelligens skriver, en mycket dyr väntsal.

Skalan är svår att greppa. En hall med 20 megawatts IT-effekt kan förbruka lika mycket el som en mindre svensk stad, i storleksordningen 210 gigawattimmar per år. Bara elräkningen kan då hamna på mellan 150 och 250 miljoner kronor om året, beroende på elpris. Och en närbelägen kraftledning är ingen garanti för att det finns kapacitet att ansluta.

Nästan all el som servrarna tar in blir värme. Vid 20 megawatt måste alltså ungefär 20 megawatt värme transporteras bort, dygnet runt. När effekten per serverskåp stiger räcker inte längre luftkylning, och vätska leds direkt till de hetaste komponenterna.

Här har Norden fördelar: svalt klimat, mycket fossilfri el och väl utbyggd fjärrvärme. Spillvärmen från en datahall kan värma bostäder i stället för att släppas ut i luften. Men reportaget är tydligt med att värmeintäkten är ett tillskott – den räddar inte en svag affär.

Det kanske viktigaste att förstå är att en datahall egentligen är två investeringar. Byggnaden och den tekniska infrastrukturen kan användas i decennier. Processorerna åldras ekonomiskt på några få år.

I Superintelligens räkneexempel kostar en anläggning på 20 megawatt omkring 8,4 miljarder kronor, varav 6 miljarder är IT-utrustning. Skrivs hårdvaran av på fyra år blir det 1,5 miljarder kronor om året – innan personal, underhåll, ränta och avkastningskrav. Det är ett modellexempel, inte ett facit, men det visar varför kalkylen står och faller med hur länge datorerna går att hyra ut till ett bra pris.

Efterfrågan är verklig. Internationella energiorganet IEA uppskattar att världens datahallar använde omkring 415 terawattimmar el 2024 och att nivån kan mer än fördubblas till 2030. Microsoft har aviserat investeringar på 33,7 miljarder kronor i svensk moln- och AI-infrastruktur, med anläggningar i Sandviken, Gävle och Staffanstorp.

För Sverige innebär det byggjobb, nya kunder till energibolag och fjärrvärmenät, och efterfrågan på allt från transformatorer och kylsystem till fiber, säkerhet och service. Många av de leverantörerna är mindre bolag – och därför relevanta för Ögats läsare.

Samtidigt finns tydliga varningssignaler. Fiberboomen kring millennieskiftet visade att en verklig teknisk revolution kan kombineras med usla investeringar. Internettrafiken växte, men många hade överskattat hur snabbt näten skulle fyllas och vilka priser kapaciteten kunde bära.

AI-infrastrukturen har en liknande risk, med ett extra problem: processorer tappar värde betydligt snabbare än nedgrävd fiber. Brist på transformatorer och entreprenörer kan pressa upp byggkostnaderna, medan ett stort utbud av beräkningskraft senare kan pressa ned hyrpriserna. Projekt utan bindande nätlösning, beroende av en enda kund eller antaganden om full beläggning från första dagen är saker att se upp med.

Det centrala stresstestet är enkelt att formulera: överlever projektet lägre beläggning, billigare konkurrenter, dyrare el och ett tidigare hårdvarubyte – samtidigt?

Reportaget i Superintelligens går betydligt djupare än vi gör här: om reservkraft och redundans, om vatten och fiber, om skillnaden mellan att hyra ut golvyta, megawatt eller färdiga AI-tjänster, om hur man framtidssäkrar en hall och om när en egen AI-dator är ett bättre val än molnet. Det finns också uppläst av tidningens berättarröst om du hellre vill lyssna.

Datorhallarna kommer att påverka elpriser, kommuner, energibolag och många av de småbolag vi bevakar. Därför är det bra att förstå mer. Läs hela reportaget "Detta krävs för att bygga en AI-datahall" i Superintelligens.