AI och ansiktsigenkänning

Samma teknik som låser upp din mobil kan i dag känna igen en kund vid entrén, en anställd vid passerkontrollen eller en resenär vid gaten. I vår tidning Superintelligens går reportaget Ditt ansikte är en nyckel – men vem håller i låset? igenom hur tekniken fungerar, var den slår fel och vilka regler som gäller. Här är en kort sammanfattning ur företagens perspektiv.

Det handlar inte bara om teknikleverantörer. Handeln vill minska svinnet, arenor vill hålla avstängda personer borta, flygplatser vill korta köerna och arbetsgivare vill ersätta passerkorten. Banker och appar använder ansiktet för att kontrollera att kunden är den hon säger sig vara. Alla som köper, säljer eller använder tekniken behöver förstå reglerna.

EU:s AI-förordning förbjuder sedan februari 2025 bland annat att bygga databaser för ansiktsigenkänning genom att samla in bilder urskillningslöst från internet eller övervakningskameror. Polisens identifiering i realtid på allmän plats är i huvudsak förbjuden, med snäva undantag. Huvuddelen av förordningen gäller sedan augusti 2026, och många system för biometrisk identifiering räknas som högrisk.

Enligt dataskyddsförordningen GDPR är biometriska uppgifter som används för att identifiera någon en särskild kategori av personuppgifter. Ett kommersiellt intresse av att minska stölder ger inte automatiskt rätt att skanna kunderna, och tillstånd att kamerabevaka är inte samma sak som rätt att identifiera. För anställda räcker samtycke sällan, eftersom de står i beroendeställning till arbetsgivaren.

Det som fungerar bäst juridiskt är frivillig kontroll en mot en, där personen själv väljer att låsa upp en tjänst eller bekräfta sin identitet.

Leverantörer av kameror, programvara och säkerhetstjänster har en växande marknad, och företag som kan visa att de följer reglerna får ett försprång. Förlorare riskerar att bli de som köper system utan att granska lagstöd och felmarginaler. I USA förbjöds apotekskedjan Rite Aid i fem år att använda tekniken för övervakning, efter att den gett tusentals falska träffar. Hårdast drabbas den som felaktigt pekas ut, och tester har visat att felriskerna kan vara ojämnt fördelade mellan olika grupper.

Att samhället utvecklar mer övervakning kan man nog utgå från. Frågan är om nästa steg blir varuhus där bara godkända ansikten släpps in. Tekniskt är det inte långt borta, eftersom liknande kontroller redan används vid gränser och arenor. I EU står reglerna dock i vägen i dag: en butik behöver både rättslig grund och ett giltigt undantag för att behandla kundernas biometri. Det troligaste är därför frivilliga snabbfiler för den som själv registrerar sig, snarare än tvång vid entrén. Men gränsen flyttas av lagstiftarna, inte av tekniken, och därför är det bra att följa frågan.

Läs hela reportaget i vår tidning Superintelligens: Ditt ansikte är en nyckel – men vem håller i låset?